Klockan 16.00 idag så slutade ditt lilla hjärta att slå, fy fan så hemskt det är att ta bort ett djur som varit med en så länge!!!Det blev bäst såhär, du mådde inte bra med allt vad det innebar...
Nu får du träffa din kära Mor, Agnes och Otilia däruppe på regnbågsbron!
Tack för tiden vi fick ihop med dig!
Regnbågsbron
På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.
När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vännerså att de kan springa och leka tillsammans.
Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamlablir återställda till hälsa och vigör;de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.
Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.
Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till sluti en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.
Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djursom så länge varit frånvarande från ditt livmen aldrig från ditt hjärta.
Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...
Författare okänd...
Love!
4 kommentarer:
Nej!! Åh, vad hemskt, jag beklagar verkligen sorgen! Jag var helt oförberedd på nåt sånt här, nu har jag tårar i ögonen och en stor klump i bröstet. Vilken fin dikt! Och ljuvliga bilder. Vilken söt, söt misse. Så kloka ögon.
KRAM
Men så jobbigt! Och jag sitter nu här och gråter floder......vad sorgligt! I'm really sorry for your loss!
Kraaaaaaaaaaaaam
Men guud vad sorgligt med Smilla, måste kännas jättehemskt för er och dom andra djuren också. Hoppas att du har kryat på dig med förkylningen, vet att du har jobbat helg. Vi har varit i Boden hela helgen på innebandy, pojkarna tog guld och blev Norrlandsmästare i sin årskull. Det har varit en lång helg med mycke spänning, så man är ganska trött idag, förkylningen har kommit tillbaka också, blir att slappa idag. Kram kram!
*Snyft*
Jag vet precis hur det känns! Och man tänker att aldrig mer ska jag ha nå't djur, för det är så hemskt när de blir sjuka och/eller dör.
Men samtidigt ger de en så mycket glädje att det vill man inte heller vara utan. Så det positiva överväger, trots allt!
Underbar dikt!
Kram
Helen
Skicka en kommentar