Dagen idag började med att jag och barnen åkte iväg för att STORHANDLA mat.
Körde med självscanning och naturligtvis så fick jag avstämning (typiskt att det ska hända just när man har fulla vagnen...) i kassan (ja allting stämde).
Kändes bara så skitjobbigt att packa upp allting, jag som hade lagt allt så fint och smart i papperskassar.
Kändes också jobbigt för att barnen var superless och gnälliga...
Sedan när vi kom hem så insåg jag att översta lådan i frysen inte gick att få upp pga för mycket frost!
Jag som trodde att vår frys frostades av automatiskt, ja så stod det i instruktionsboken som jag läste i för några år sedan.
Och nu läste jag igen och då stod det helt plötsligt att denna frys inte hade automatisk avfrostning, jag fattar ingenting, hade jag läst så fel?
Ja, det var alltså bara till att börja frosta av, 5 timmar tog det innan all is var borta. Vattenkokaren gick varm och jag hällde kokhett vatten i kastruller som jag ställde in i frysen för att snabba på processen.
Kylskåpet fick sig också en rejäl omgång jag diskade upp ALLT, torkade sedan av kyl och frys med varmt vatten och bikarbonat.
Ett tag så tyckte jag att jag verkligen hade tagit mig vatten över huvudet!
Jag skulle inte bara fixa kylfrys-städningen (det såg ut som ett bombnedslag i köket!),
lill-gumman skulle ammas och underhållas i små mängder, småsjuk pojke ville kramas och underhållas i stora mängder.
MEN nu sitter jag här och är rätt nöjd över denna dag ändå, eller mycket nöjd!
Kylen och frysen blänker och det är så superfint att titta in där!
Mitt i allt kaos så hann jag laga vettig husmanskost så vi kunde njuta av god mat när käraste kom hem.
Efter det så tog vi en promenad i mörkret (pepprade med reflex).
Lill-gumman satt i sjalen utåtvänd och började gråta (mörkrädd?) så jag vände henne in mot mitt bröst och hon somnade så sött direkt.
Nu är jag trött så trött, barnen sover, sätter mig vid tv:n en stund (med min käraste och en mandarin) och inväntar första nattamningen som brukar infinna sig ca 23.00...
Bloggar så ofta jag hinner om mitt liv, mitt liv som lycklig mamma...
5 kommentarer:
Ja, som jag har sagt tidigare, så är du en superkvinna som fixar allt detta utan att "gå i väggen" ;-)...
Kom att tänka på, att jag har läst någonstans att små barn ska inte sitta i vagn med näsan framåt, de behöver se sin mamma eller pappa, för att känna sig trygga.
Kanske gäller det också i sjalen??
Hoppas morgondagen blir lite lugnare!
Kram!
Helen, Jag superkvinna? Hihi, ja jag känner mig så ibland.
Ja det där med vagnen har jag också hört om, verkar logiskt.
Saken är den att när vi har varit ute och gått små korta promenader (i dagsljus) och hon har varit vänd utåt så har hon mått supergott,småkrattat och haft sig :-)
Så säkert var det mörkret hon blev rädd för. Men jag ska nog inte ha henne utåt för mycket även vid dagsljus, det får vänta ett tag till. Vänd utåt kan hon få vara inomhus små korta stunder, typ när jag skalar potatis :-D
Men gud så långt det här blev då:-D Sorry ;-)
Jo idag blir det liiite lugnare, mjukpepparkaka i ugnen och chokladtryffelsmet i kylen som väntas på att få bli inlindade i kakao. :-)
Kram kram!
Super-syrra/morsa/fru och kompis! Jag instammer! Allt detta och dessutom hinna blogga! Jag ar imponerad. Sjalv tycker jag att din dag hordes SKITJOBBIG! Bara att storhandla med 2 sma barn ar ju ett halvdags projekt.
Det dar med framat eller bakat i vagnen.....det kan ju vara kul att variera sin view!
Kram
Ja du kära syster! Vilken dag! Om man hade hälften av din energi ibland, då skulle man hinna med mycke. Fast det är klart, vissa saker måste man bara göra. Har varit på väg att frosta av våran frys i flera månader, det har inte blivit än...det är väl för att man får ut lådorna fortfarande. Hoppas gårdagen blev lugnare för dig.
Kramisar!!
Puss på er!
Skicka en kommentar